Mon oncle och litet till

Det underbara cinemateket i Paris har just invigt sin första utställning om Jacques Tati som ifall han varit mitt ibland oss hade varit 102 år. Aldrig har han varit så utmanande som idag.
Utställningsaffischen i metron har censurerats av parisiska tunnelbanebolaget RATP. Affischen föreställer onkeln på cykel iförd ljus regnrock, knölig hatt och pipa. På pakethållaren en förtjust ung nevö med stort flin. Detta är för mycket för RATP. Gissa vad dom tagit bort.
Det finns alternativ: gossen bakpå sitter inte i barnsäker sits. Varken gossen eller onkeln bär cykelhjälm. Men detta får passera. Det RATP tar bort är onkelns pipa.
Istället har RATP placerat en pinne i onkelns mun som längst ut har en rörlig snurrande mojäng, ett arrangemang som ser trafikfarligt ut på alla vis.
RATP anser sig ha stöd i lagen för att ta bort pipan. Lager säger att rökning inte får uppmuntras. Hälsoministern Roselyne Bachelot däremot har skrattat ut RATP och det i många tv-inslag.
Ett annat nöje är den dånande påkostade och roliga utställning Le siècle du jazz, jazzens århundrade som satt fart på det utsökta världsmuseet Quai-Branly. Film, måleri, tecknat ackompanjerar musik som live eller inspelad bultar dunkar viskar, sliter suckar drar och slingrar sig om hjärtat. Man faller ned utmattad på museets berömda servering.
Måndagar är mycket stängt men på kvällen 20 april börjar auktionen på en av de vackraste konstsamlingar jag sett som tillhört filmregissören Gérard Oury och nu säljs av hans
dotter filmregissören Danièle Thompson. Hon behöver stålar för restskatter.
Samlingen har 300 objekt som inför auktionen visats på båda sidor Atlanten. Auktionen äger rum i ståndsmässig lokal: Marcel Dassaultpalatset vid rond-point mellan avenue MOntaigne och Champs-Elysées, just nu vackert inramat av blommande kastanjer. Hjärtat i samlingen är
fauvisterna. Inte svårt falla i trans inför prakten. Bara en sån sak som 35 målningar och 80 teckningar av Raoul Dufy. Inte svårt hålla auktion heller trots finanskrisen. Ingen har glömt att senaste stora auktionen i februari slog alla rekord när
föremålen efter Yves Saint Laurent gick under klubban.
Ingenstans är samlingar så älskade som i Paris.
Som på Jacquemart-André, ett makalöst privatpalats och museum vid boulevard Haussmann där förutom Roslins självporträtt i en av salongerna besökaren alltid kan räkna med
glädjen i muséets kontakter med internationella smultronställen.
Just nu och för första gången i Frankrike visar museet den berömda Altenburgsamlingen, som är madonnamålningar från Siena och Florens skapade mellan 1200-1400talet,
ett italienskt Bysans av översinnlig prakt skimrande av guld, målat på trä, ömtåligare än fjärilsvingar. Ja självklart i entrén en elegant salong med serveirng.
Utöver buss och taxi ser man alltmer motorcykeltaxi.
Billigast är två bolag som endast kan bokas på internet, inte tillåter avbokningar och utmäter straffavgifter om man inte är i tid.
Som Citybird med happy hours mellan 11 och 15 medan det andra lågprisbolaget Motocab (som kallar sina mc-taxis Motojet) tar 18 euros oavsett hur lång sträckan är i Paris.
Det ser kul ut med passageraren bakpå glatt vinkande under enorm hjälm.
Staden Paris tycker folk ska cykla och med systemet Vélib kan
man
hyra en lätt igenkännlig cykel från uppställda hållplatser. Men senaste olycksstatistiken
visar att cyklister lever farligt. Ännu mer olycksdrabbade är scooterförarna.
Allra farligast är att vara fotgängare. Hälften av de omkomna fotgängarna uppges inte ha sett sig för.
I min park är det försommarvackert med blommande syrener och solnedgång i grönskan.
Men det hjälps inte. Dit in kommer man inte efter halv nio. Då har vakten blåst i sin visselpipa och låst grindarna.
.