14 juli framför tv:n

Sol över Paris och två franska tvkanaler som sänder direkt och med samma bilder från den stora militärparaden på Champs Elysees. Same procedure as last year: sändningen börjar redan
halv nio och pågår till klockan tolv utan reklamavbrott. Kanalerna är dels största kommersiella TF1 och dels public servicekanalen France 2 ingalunda reklamfri dagtid. Sponsorer tigs det om.
Men sändning som börjar 90 minuter före paraden har bra utrymme för testosteronstinna propagandafilmer från försvarsgrenarna.
I paraden marscherar 5 000 man till musik från klockan tio. Showen pågår i nära två timmar,
minutiöst repeterat utifrån det mest franska som finns: absolut precision. Inte för inte är klassisk balett en fransk uppfinning.
Svensk tvpublik har en gång sett en 14-juli parad på Champs Elysees i sin helhet: det hände 1989 när 200-årsminnet firades av franska revolutionen.
Åtskilligt är sig likt.
Idag har dock Frankrike ett katastrofalt ekonomiskt läge. Då slösas mer än nånsin. Årets nyhet är alltså en hästbalett med 125 fullblodspållar med ryttarna i praktuniformer av 1800-talsmodell. Precis som man under kvällen firade med ett fyrverkeri som slog alla rekord i överdåd tillsammans med firandet av Eiffeltornets 120 år. Bara på tornet hade monterats 15 000 (femtontusen) fyrverkeripjäser. Som Voltaire konstaterar:Endast det onyttiga är nödvändigt.
Det riktigt nya den 14 juli är dock regimen Sarkozy. Han hade alltså bestämt att Indien är årets hedersgäst.
Efter hästbaletten tågar därför influgna indiska regementen med egen orkester och magra soldater till beskedet från tv att Indien handlat för miljarder av franska försvaret.
Som Sarkozy formulerar det : -Frankrike älskar indisk kultur.
Därefter är det som alltid marscherande av den franska utbildningseliten i varma uniformer med värjor glänsande i solen, det är eleverna från Ecole polytechnique - civilingenjörer - företrädande Napoleoninstitutionen Les Grandes Ecoles. Lycklig den som kommit in där.
Då öppnas de statliga gräddfilerna med betald utbildning. Efter examen serveras eleverna ett antal attraktiva statliga jobb att välja bland.
Man får ställa frågor till dem när de efter paraden bussats till skilda platser i Paris där de nervöst blir stirrade på, tyngda av privilegiet att vara
republikens kungligheter. En gång testade jag deras engelska och föga förvånande var den usel. Det kan inte förklaras med att angloamerikanska tvserier är dubbade till franska. Det handlar om politik. Sarkozy talar inte engelska alls.
Alltfler kvinnor utbildas vid les grandes écoles - undra på det när betyg är förutsättningen för antagning. Som i Sverige visar betygssystemet alltmer sin förmåga att göra kvinnor till vinnare.
Då och då vilar tvkameran på hedersläktaren och Sarkozys särskilda gäster.
Jag ser den pigge 79-årige socialdemokratiske
f. premiärministern Rocard belönad med plats på hedersläktaren för att ha accepterat Sarkozys inbjudan att sitta i en kommitté behandlande Sarkozys idé med ett gigantiskt statslån. Sån är Sarkozy. Med enskilda ur oppositionen i sin sold - förebärande nationens framtid - förintar han stadigt oppositionen.
Premiärministern Fillon ses kväva en gäspning.
Carla Bruni-Sarkozy har komponerat en tredje nyhet: att paraden avslutas med
barn i t-shirt och mörka byxor sjungande Marseljäsen. Pionjärungdom för regimen.
Vart är Frankrike på väg?
Senare ger Carla i oskyldigt vitt från Dior audiens åt den Sarkozybeundrande största kommersiella tvkanalen TF 1. Det är en nyhet. Sarkozy har nämligen avskaffat
traditionen att presidenten i direktsändning frågas ut efter paraden av två utvalda knappast okritiska journalister. Han tappade lusten att medverka sen han ställts inför några starka anmärkningar av legendariske nyhetsankaret Patrik Poivre d´Arvor, kallad PPDA från TF1.
Det blev också början till ett brutalt slut för PPDA som nyhetsankare. Sarkos kompisar äger TF1 med känsligt öra för Elyseepalatset.
PÅ eftermiddagen 14 juli ger presidenten alltid mottagning i Elyseepalatsets trädgård.
Tv meddelar att genom finanskrisen är i år endast 5 000 inbjudna. (Det brukar vara
8 000.) Allra mest sparar Sarkozy in på journalisterna: av de 600 som brukar inbjudas hade i år endast 250 godkänts.
Nån som tror det handlar om att spara in på champagne?